1. bråkig

    brå`kig adj. ~t ORDLED: bråk-ig
    Svensk ordbok
  2. bråka

    2brå`ka subst. ~n bråkor ORDLED: bråk-an
    Svensk ordbok
  3. bråka

    1brå`ka verb ~de ~t ORDLED: bråk-ar SUBST.: bråkande, bråkning (till 2); bråk (till 1)
    Svensk ordbok
  4. bråkstake

    brå`kstake subst. ~n bråkstakar ORDLED: bråk--stak-en
    Svensk ordbok
  5. bråkmakare

    brå`kmakare subst. ~n äv. bråkmakarn, plur. ~, best. plur. bråkmakarna ORDLED: bråk--mak-ar-en
    Svensk ordbok
  6. bråkdel

    brå`kdel subst. ~en ~ar ORDLED: bråk--del-en
    Svensk ordbok
  7. bråkstreck

    brå`kstreck subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: bråk--streck-et
    Svensk ordbok
  8. Snorre Sturlasson

    Snorre Sturlasson var en isländsk författare som levde cirka 1178–1241.
  9. täljare

    täljare, matematiskt uttryck ovanför bråkstrecket i ett allmänt bråk.
  10. division

    division, delning, indelning, avdelning; en av de grundläggande operationerna inom aritmetiken. Division är omvändningen till multiplikation, i analogi med att subtraktion är omvändningen till addition.