1. insulin

    insulin, hormon som bildas i B-cellerna (beta-cellerna) i de langerhansska öarna i bukspottkörteln (pankreas) och insöndras till blodet.
  2. kolväten

    kolväten är kemiska föreningar där bara kol och väte ingår.
  3. hemoglobin

    hemoglobin, Hb, ett syrebindande protein som finns i hög halt i de röda blodkropparna (erytrocyterna) och ger blodet dess röda färg.
  4. genetiska koden

    genetiska koden, den informationsstruktur som finns i genernas sekvenser av DNA-kvävebaser (i form av nukleotider) och som via kvävebassekvenser i RNA styr ordningsföljderna av aminosyror när proteiner syntetiseras.
  5. jästsvampar

    jästsvampar, jäst, encelliga, mikroskopiskt små sporsäckssvampar som inte bildar något egentligt mycel.
  6. restriktionsenzymer

    restriktionsenzymer,, populariserat genetiska saxar (biokemiska saxar), enzymer som klipper DNA.
  7. polymerisation

    polymerisation, kemisk reaktion vid vilken relativt små molekyler, monomerer (M), sammankopplas till en mycket större kedjemolekyl, en polymer eller makromolekyl.
  8. tjänst

    tjänst saknar som fackterm internationellt antagen definition, men definieras i Sverige som en kedja av händelser eller aktiviteter i vilken en kund interagerar med ett tjänsteföretag i syfte att tillgodose vissa behov.
  9. RNA

    RNA, ribonukleinsyra, komplicerad makromolekyl som styr proteinsyntesen i cellerna.
  10. omättade kolväten

    omättade kolväten är kemiska föreningar med minst två kolatomer som sitter ihop med antingen en dubbelbindning eller en trippelbindning.