1. grahamsmjöl

    grahamsmjöl, fullkornsmjöl av vete, där kärnan och skalet mals separat och sedan blandas.
  2. förmalningsgrad

    förmalningsgrad, mjölutbyte, utmalningsgrad, mått på hur mycket mjöl man får ut vid mjöltillverkning i procent av kärnans totala vikt.
  3. falltal

    falltal, ett mått på α-amylasaktiviteten i mjöl eller kärna, som speglar mältningsgraden.
  4. kolokvint

    kolokvint,, Citrullus colocynthis (synonym Colocynthis vulgaris), art i familjen gurkväxter.
  5. kronans kaka

    kronans kaka, drottningtårta, sockerkaka i vilken kokt potatis har ersatt mjölet i smeten, ursprungligen (från slutet av 1800-talet i Sverige, möjligen med tyska rötter) ett sätt att dryga ut mjölet under svåra år.
  6. extensograf

    extensograf, instrument (av märket Brabender) som mäter tänjbarheten i vetedeg för att bedöma mjölets bakningsegenskaper.
  7. farinograf

    farinograf, instrument (av märket Brabender) som grafiskt registrerar utvecklingstid, konsistens och stabilitet i vetedeg under knådning för att bedöma mjölets vattenbindning och proteinkvalitet från bakningssynpunkt.
  8. axgroning

    axgroning, groning innan fröet, kärnan, lämnat axet.
  9. örighet

    örighet, mått på vidhäftningsförmågan hos partiklarna i mjöl från brödsäd.
  10. nödbröd

    nödbröd, surrogat för bröd av spannmål under perioder av missväxt, har i Sverige främst utgjorts av barkbröd, men mycket annat har använts att dryga ut mjölet med, t.ex. agnar, finskuren hackelse, islandslav (”brödmossa”), sälg- och lindlöv, kvickrots- och missnerötter, spätt gräs, årsskott av ljung och tall (”tallstrunt”), hasselknopp, frön av bl.a. mannagräs och syra (Rumex), ek- och bokollon, och även animaliska ämnen som fiskrom och malda kreatursben.