1. ört

    ört kallas växter som inte har vedartade delar.
  2. ört

    ört´ subst. ~en ~er ORDLED: ört-en
    Svensk ordbok
  3. örtug

    örtug, ortig, ursprungligen en vikt, 1/3 av ett öre, samt ett räknemynt, motsvarande 8 penningar i Svealand, 16 i västra Götaland.
  4. örtaböcker

    örtaböcker, benämning på äldre, främst medeltida skrifter som beskriver olika växtarter med tonvikt på deras medicinska betydelse.
  5. Örtofta

    Örtofta, f.d. församling i Eslövs kommun, Skåne (Skåne län).
  6. örtkryddor

    örtkryddor, kryddor från ett flertal örtartade växter, såsom basilika, dragon, myntor, persilja, rosmarin och salvior.
  7. örtogräs

    örtogräs, örtartade ogräs, oönskad vegetation som inte utgörs av gräs, halvgräs, buskar eller träd.
  8. örtmediciner

    örtmediciner, i allmänt språkbruk benämning på medel, huvudsakligen avsedda för egenbehandling, vilka utgörs av torkade växtdelar eller extrakt av sådana.
  9. Örtomta

    Örtomta, f.d. församling i Linköpings kommun, Östergötland.
  10. örtte

    örtte, torkade och grovt findelade medicinalväxter avsedda för beredning av ett vattenutdrag för egenbehandling av lindriga sjukdomstillstånd.