1. brännvin

    brännvin kallades ursprungligen, på 1400- och 1500-talen, sprit som åstadkommits genom destillation (”bränning”) av vin, dvs. vad som i dag benämns eau-de-vie (däribland cognac), brandy osv.
  2. brännvin

    bränn`vin subst. ~et ORDLED: bränn--vin-et
    Svensk ordbok
  3. Överste brännvin

    Överste brännvin, ett sött brännvin med en påtaglig smak av kummin och en alkoholhalt på 43 volymprocent.
  4. brännvinskagge

    brännvinskagge, en liten, laggad tunna (se laggning) för förvaring av brännvin.
  5. brännvinslåt

    brännvinslåt, brännvinspolska, brännvinsmarsch, ceremonilåt som förr i tiden framfördes när brännvin bars in till gästerna vid bröllop och andra kalas, mest på landsbygden.

  6. brännvinsskål

    brännvinsskål, kärl av silver eller tenn avsett att dricka eller servera brännvin ur.
  7. brännvinskryddor

    brännvinskryddor används för att ge smak åt brännvin.
  8. brännvinssked

    brännvinssked, supsked, bondsked, knoppsked, änglasked, benämning på en silversked av gammal typ.

  9. brännvinsadvokat

    brännvinsadvokat, äldre benämning på en sakförare utan juridisk examen, villig att åtaga sig tvivelaktiga uppdrag.
  10. brännvinspanna

    brännvinspanna, panna använd vid husbehovsbränning.