DNA-hybridisering, experimentell metod för att påvisa förekomst av DNA-molekyler, eller mäta deras mängd, storlek eller lokalisation.

DNA-hybridisering [deena`-] subst. ~en ~ar ORDLED: DNA--hybr-id-is-er-ing-en

genteknik, genetisk ingenjörskonst, teknik som möjliggör ingrepp i genomet (arvsmassan) hos levande organismer.

genkartering, kartläggning av genomet (arvsmassan) genom lokalisering av dess gener till viss kromosom eller del därav.

sond, probe (engelska), sökfragment, litet DNA- eller RNA-fragment som märkts med en radionuklid eller med fluorescerande färgämne, så att man kan påvisa om och i så fall var sonden fastnar vid hybridisering mot annat DNA eller RNA som ska undersökas (se DNA-hybridisering).

hoatzin, stinkfågel, zigenarfågel, Opisthocomus hoazin, den enda arten i fågelfamiljen Opisthocomidae.

probe, inom molekylärgenetiken detsamma som sökfragment (se DNA-hybridisering).

fåglar, Aves, klass ryggradsdjur med ca 9 800 nu levande arter.

evolution, inom biologin förändring (utveckling) av organismernas ärftliga egenskaper över tiden.

bioinformatik, tvärvetenskapligt forskningsområde mellan framför allt biologi och datalogi.