1. abdikera

    abdikera [-ke´-] verb ~de ~t ORDLED: ab-dik-er-ar SUBST.: abdikerande, abdikering; abdikation
    Svensk ordbok
  2. abdikation

    abdikation innebär att en kung eller en drottning avgår.
  3. ab

    ab, eller a, preposition och förled som uttrycker avlägsnande från, frånvaro av.
  4. Li Yuan

    Li Yuan, 566–635, tempelnamn Gaozu, kinesisk kejsare 618–626, Tangdynastins förste kejsare.

  5. Konstantin I

    Konstantin I, 1868–1923, kung av Grekland 1913–17 och 1920–22, äldste son till Georg I.
  6. Pahlavi

    Pahlavi, iransk dynasti 1925–79.
  7. Mikael I Rangabe

    Mikael I Rangabe (grekiska Michaēl I Rangabe), död 844, bysantinsk kejsare 811–813.
  8. Sachsen-Coburg-Gotha

    Sachsen-Coburg-Gotha, historiskt tyskt hertigdöme, bildat 1826 genom sammanslagning av de territoriellt åtskilda hertigdömena Koburg och Gotha.
  9. Doorn

    Doorn, ort i provinsen Utrecht, Nederländerna; 10 700 invånare (2010).
  10. Jean

    Jean, 1921–2019, storhertig av Luxemburg 1964–2000, prins av Bourbon-Parma, hertig av Nassau.