1. abdikera

    abdikera [-ke´-] verb ~de ~t ORDLED: ab-dik-er-ar SUBST.: abdikerande, abdikering; abdikation
    Svensk ordbok
  2. abdikation

    abdikation innebär att en kung eller en drottning avgår.
  3. ab

    ab, eller a, preposition och förled som uttrycker avlägsnande från, frånvaro av.
  4. Konstantin I

    Konstantin I, 1868–1923, kung av Grekland 1913–17 och 1920–22, äldste son till Georg I.
  5. Doorn

    Doorn, ort i provinsen Utrecht, Nederländerna; 10 700 invånare (2010).
  6. Mikael I Rangabe

    Mikael I Rangabe (grekiska Michaēl I Rangabe), död 844, bysantinsk kejsare 811–813.
  7. Jean

    Jean, 1921–2019, storhertig av Luxemburg 1964–2000, prins av Bourbon-Parma, hertig av Nassau.

  8. Sachsen-Coburg-Gotha

    Sachsen-Coburg-Gotha, historiskt tyskt hertigdöme, bildat 1826 genom sammanslagning av de territoriellt åtskilda hertigdömena Koburg och Gotha.
  9. Li Yuan

    Li Yuan, 566–635, tempelnamn Gaozu, kinesisk kejsare 618–626, Tangdynastins förste kejsare.

  10. Liliuokalani

    Liliuokalani (egentligen Lydia Kamekeha), 1838–1917, regerande drottning av Hawaii 1891–93, landets siste monark.