1. abdikera

    abdikera [-ke´-] verb ~de ~t ORDLED: ab-dik-er-ar SUBST.: abdikerande, abdikering; abdikation
    Svensk ordbok
  2. abdikation

    abdikation innebär att en kung eller en drottning avgår.
  3. ab

    ab, eller a, preposition och förled som uttrycker avlägsnande från, frånvaro av.
  4. Konstantin I

    Konstantin I, 1868–1923, kung av Grekland 1913–17 och 1920–22, äldste son till Georg I.
  5. Mikael I Rangabe

    Mikael I Rangabe (grekiska Michaēl I Rangabe), död 844, bysantinsk kejsare 811–813.
  6. Sachsen-Coburg-Gotha

    Sachsen-Coburg-Gotha, historiskt tyskt hertigdöme, bildat 1826 genom sammanslagning av de territoriellt åtskilda hertigdömena Koburg och Gotha.
  7. Doorn

    Doorn, ort i provinsen Utrecht, Nederländerna; 10 700 invånare (2010).
  8. Li Yuan

    Li Yuan, 566–635, tempelnamn Gaozu, kinesisk kejsare 618–626, Tangdynastins förste kejsare.

  9. Jean

    Jean, 1921–2019, storhertig av Luxemburg 1964–2000, prins av Bourbon-Parma, hertig av Nassau.

  10. Augusta Viktoria

    Augusta Viktoria (tyska Auguste Victoria), 1858–1921, kejsarinna av Tyskland, drottning av Preussen, gift med kejsar Vilhelm II 1881.