1. adverb

    adverb är en ordklass.
  2. frågande adverb

    frågande adverb, svensk term för interrogativa adverb.
  3. interrogativa adverb

    interrogativa adverb, adverb som används i interrogativa satser om tidpunkt, plats, sätt, grad, orsak m.m. som efterfrågas eller som t.ex. inte spelar någon roll; i svenskan bl.a. när, var, vart, varifrån, hur, varför.
  4. demonstrativa adverb

    demonstrativa adverb, adverb som används deiktiskt eller anaforiskt, i svenskan t.ex. här, där, hit, dit, nu, då, därför, här- eller där- jämte preposition.
  5. adverb

    adver´b subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: ad-verb-et
    Svensk ordbok
  6. distributiva konjunktioner

    distributiva konjunktioner, tidigare använd term för adverb som uppträder i vart och ett av två samordnade led: än Lisa, än Per; dels blå, dels röd.
  7. anaforisk

    anaforisk, språkvetenskaplig term, använd om pronomen (t.ex. han, hon, den/ det) och adverb ( där, dit, ) som syftar tillbaka på något tidigare nämnt.
  8. cito

    cito cito!, förr använd påskrift på läkemedelsrecept för att ange akut behov av medlet, numera ersatt med ”Brådskande”.
  9. adverbial

    adverbial, satsdel som är bestämning till hela resten av satsen (det regnar med all sannolikhet), till verb (simma fort), till adjektiv ( ganska stor, en för mig likgiltig person) eller till andra adverb ( ganska fort).
  10. infra-

    infra- (latin infra, adverb och preposition, ’nere’, ’nedtill’; ’under’; ’efter’, ’senare än’), prefix använt bl.a. för att beteckna läge nedtill eller under.