1. affekt

    affekt, sinnesrörelse (se emotion) med stark känslostegring, t.ex. vid häftig sorg, glädje och raseri.
  2. affektintoning

    affektintoning, känslomässigt samspel mellan människor, speciellt små barn och deras föräldrar, där barnet lär sig skilja mellan sina egna och andras känslor, mellan sig själv och andra.
  3. affektiva störningar

    affektiva störningar, engelska mood disorders, psykiska störningar som domineras av ändrad grundstämning, dvs. av en ändring i det dominerande stämningsläget vilken består under en längre tid.
  4. affektlära

    affektlära, lära inom musikestetiken som i anslutning till antik retorik söker fastlägga vilka musikaliska grepp som sammanhänger med olika känslor (affekter), t.ex. glädje – stora intervall; sorg – små intervall.
  5. affektiv

    affektiv, som har att göra med affekt eller affekter; känslomässig, känsloladdad.
  6. affektlabilitet

    affektlabilitet, snabb växling mellan olika affekter (känslor).
  7. affektinkontinens

    affektinkontinens, oförmåga att kontrollera affekters (känslors) uttryck; kan visa sig som blödighet, irritabilitet eller vredesutbrott.
  8. affektion

    affektion, tillgivenhet, positiv känslomässig bindning; även medicinsk beteckning för sjuklig förändring eller störning i ett organs funktion.
  9. affekt

    affek´t subst. ~en ~er ORDLED: af-fekt-en
    Svensk ordbok
  10. affektinkongruens

    affektinkongruens, inadekvata affekter, känslouttryck som inte är i överensstämmelse med situationen, t.ex. gapskratt vid mottagande av dödsbud.