1. agora

    agora, den centrala platsen för allt offentligt liv i antika grekiska städer.
  2. agorafobi

    agorafobi, torgskräck, en intensiv, irrationell rädsla för att lämna trygga platser, vanligen hemmet, och för att vistas på stora, öppna platser där människor samlas, t.ex. i varuhus eller offentliga kommunikationsmedel.
  3. Agorakritos

    Agorakritos, grekisk skulptör från Paros, verksam i slutet av 400-talet f.Kr., enligt traditionen Fidias favoritlärjunge.
  4. agoranomos

    agoranomos, grekiska agorānomos, i antiken en ämbetsman i flera grekiska stater.
  5. agorafobi

    agorafobi´ subst. ~n äv. ~en ORDLED: agora-fob-in
    Svensk ordbok
  6. stoa

    stoa, i grekisk arkitektur en fristående portik med en eller flera kolonnrader, öppen åt alla håll eller försedd med en rad av rum, ibland även med två våningar.
  7. Miletos

    Miletos (grekiska Milētos), forntida stad i Mindre Asien nära floden Meanders (Menderes) mynning (i den nuvarande provinsen Aydın i Turkiet), möjligen identisk med det i hettitiska källor nämnda Milawanda.
  8. polis

    polis (grek., pluralis poleis), antikt grekiskt ord, vanligen översatt ”stad” eller ”stadsstat”.
  9. Solon

    Solon (grekiska Solōn), född ca 640, död ca 560 f.Kr., athensk statsman och diktare, ämbetsåret 594/593 f.Kr. vald till arkont med extraordinära befogenheter, sedan adelns styre lett till utarmning och skuldsättning av bönderna och en revolt hotade.
  10. Hefaistos

    Hefaistos (grekiska Hēfaistos), i grekisk religion eldens och smideskonstens gud.