alkali (över medeltidslatin från arabiska al-qaliy ’[pott]aska’, ’soda’), alkalier, benämning på ämnen med alkalisk reaktion.

alkalimetaller, sammanfattande benämning på de sex metalliska grundämnena i periodiska systemets grupp 1 (IA): litium, natrium, kalium, rubidium, cesium och francium.

alkaliska jordartsmetaller, de metalliska grundämnena i periodiska systemets grupp 2 ( IIA): beryllium, magnesium, kalcium, strontium, barium och radium.

alkalinitet, mått på vattnets förmåga att neutralisera syror, dvs. dess förmåga att tåla tillskott av vätejoner utan att reagera med pH-sänkning.

alkaliskt batteri, primärcell (icke laddningsbart batteri) med elektrodkombinationen mangandioxid/zink i en alkalisk elektrolyt, används i ökande omfattning för konsumentprodukter på grund av att det har bättre belastningsegenskaper än det klassiska ”torrbatteriet” av Leclanchétyp.

alkalisk är detsamma som basisk.

alkalitrof, term som används om sjöar som är rika på kalk men saknar fosfor- och kvävesalter.

alkalisk reaktion, basisk reaktion, sägs en vattenlösning ha då dess pH är större än 7.

klor–alkaliprocessen, klor–alkalimetoden, industriell metod för framställning av klor och alkali (oftast natriumhydroxid) genom elektrolys av en koncentrerad alkalikloridlösning, vanligen natriumklorid (koksalt), i vatten.

alkali [al`- el. -ka´-] subst. ~t ~er ORDLED: al-kal-it