anod är den elektrod som är kopplad till den positiva polen hos en strömkälla, till exempel ett batteri.

anod [-o´d el. -å´d] subst. ~en ~er ORDLED: an-od-en

anodstrålar, positiva atomjoner, i regel metalljoner, som med stor hastighet utgår från anoden i ett urladdningsrör.

anodoxidering, äldre benämning på anodisering.

anodisering, omvandling av en metalls ytskikt till oxid genom elektrolys.

anodlikriktare används för omvandling av växelström till (pulserande) likström och består av en eller två dioder.

Anodonta, det vetenskapliga namnet på släktet dammusslor.

anodonti, total avsaknad av tänder på grund av uteblivet bildande av tandanlag, en ovanlig defekt som är del i en större rubbning i den ektodermala utvecklingen (jämför ektoderm).

Anodorhynchus, det vetenskapliga namnet på ett släkte papegojfåglar omfattande vissa arapapegojor.

anodiskt skydd, korrosionsskydd av metall genom höjning av elektrodpotentialen (t.ex. genom ökad belastning av anoden), så att metallen överförs till passivt tillstånd.