1. anomali

    anomali, avvikelse från det normala, från en regel eller lag, orimligt förhållande; inom vetenskapsteorin brott mot de förväntningar som en förhärskande teoribildning skapar, dvs. observationer, experiment eller slutsatser som antingen inte kan förklaras av eller är oförenliga med teorin.
  2. anomali

    anomali, avvikelse från det normala, från en regel eller lag, orimligt förhållande; inom geofysiken signifikant avvikelse hos ett mätt värde i en punkt jämfört med ett normalvärde, som är antingen karakteristiskt för omgivningen eller beräknat som för t.ex. det geomagnetiska fältet eller jordens tyngdkraftsfält.
  3. anomali

    anomali, avvikelse från det normala, från en regel eller lag, orimligt förhållande; inom astronomin begrepp som används i celest mekanik för att ange en himlakropps läge i banan.
  4. anomali

    anomali, avvikelse från det normala, från en regel eller lag, orimligt förhållande; inom språkvetenskapen oregelbunden böjning, ordform eller konstruktion.
  5. magnetisk anomali

    magnetisk anomali, avvikelse i jordmagnetiska fältets styrka eller riktning från de normala värdena på en ort, orsakad av magnetisk malm e.d.
  6. anomali

    anomali´ subst. ~n äv. ~en, ~er ORDLED: a-nom-al-in
    Svensk ordbok
  7. paradigm

    paradigm, efter Thomas Kuhn benämning på det mönster som styr vetenskapligt tänkande.
  8. absolut anomali

    absolut anomali, geofysisk anomali, baserad på förhållanden som berör jorden i dess helhet; jämför anomali.
  9. relativ anomali

    relativ anomali, inom geofysiken en avvikelse från det normala baserad på förhållanden inom ett litet område, till skillnad från en absolut anomali som rör jorden som helhet.
  10. Bouguer-anomali

    Bouguer-anomali, beteckning Δ g B, terrängkorrigerad avvikelse av tyngdkraft från ett teoretiskt normalvärde.