1. anstånd

    anstånd, medgivande att få uppskjuta något, bland annat uppskov med inbetalning av skatt.

  2. anstående

    anstående, i fast klyft , geologisk beteckning för förekomst vid eller strax under markytan av viss berggrund som hänger samman med den fasta berggrunden.
  3. anstånd

    anstånd, medgivande att få uppskjuta något; uppskov med militärtjänstgöring: den värnpliktige kan om synnerliga skäl föreligger få uppskjuta sin militärtjänst.
  4. anstå

    an`stå verb anstod ~tt, pres. ~r ORDLED: an--står
    Svensk ordbok
  5. anstånd

    an`stånd subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: an--stånd-et
    Svensk ordbok
  6. svin

    svin, tamsvin, domesticerade former av vildsvin.

  7. hövas

    hö`vas verb hövdes hövts, pres. höves ORDLED: höv-as
    Svensk ordbok
  8. tillbörlig

    till`börlig adj. ~t ORDLED: till--bör-lig
    Svensk ordbok
  9. furstlig

    furs`tlig adj. ~t ORDLED: furst-lig
    Svensk ordbok
  10. missklä

    miss`klä äv. miss`kläda verb missklädde missklätt, pres. missklär äv. misskläder ORDLED: miss--kläd-er SUBST.: missklädande
    Svensk ordbok