arete, i antikens Grekland ursprungligen beteckning för vilken berömvärd egenskap som helst, t.ex. ett lands bördighet, en hästs snabbhet, en krigares tapperhet.

aretalogi, lovprisning av gudar och heroer, utvecklad i hellenistisk tid.

Aretaios, 100-talet e.Kr., grekisk läkare (pneumatiker), som efterlämnat en medicinsk handbok om sjukdomars orsaker, symtom och behandling.

Arethusa, i grekisk myt en vattennymf som, förföljd av den förälskade flodguden Alfeios, förvandlades till en källa av gudinnan Artemis.

Franklin, Aretha, 1942–2018, amerikansk soul- och gospelsångerska.

Aretino, Pietro, 1492–1556, italiensk författare, huvudsakligen verksam i Rom och Venedig.

Aristippos från Kyrene, d.y., 300-talet f.Kr., grekisk filosof, dotterson till Aristippos d.ä.

kyrenaiker (av grekiska Kyrēnaikos ’från Kyrene’), cyrenaiker, filosofer inom den riktning av antikens tänkande som ledde sitt ursprung från sokrateslärjungen Aristippos från Kyrene (ca 435–ca 355 f.Kr.) och som fördes vidare av hans dotter Arete och dotterson Aristippos d.y.

glacialerosion, all nötning, slipning, lossbrytning och upplockning av berg- och jordmaterial som sker genom inverkan av en glaciär eller inlandsis.

Wolfe, Gene, 1931–2019, amerikansk författare och ingenjör.