armé, allsidigt sammansatt militär styrka för operationer till lands eller, i vissa stormakter, i luften (flygarmé).

armé subst. ~n ~er ORDLED: arm-én

L’Homme armé (fr., ’den beväpnade mannen’), de första orden i en fransk visa från mitten av 1400-talet.

Armé- Marin- och Flygfilm, AMF, ideell förening, bildad 1920, med uppgift att tillhandahålla och distribuera film inom Försvarsmakten och övriga delar av totalförsvaret samt till skolor m.m.

Röda armé-fraktionen, västtysk terroristgrupp, se Baader–Meinhof.

armén, försvarsgren med uppgift att utveckla, organisera och utbilda markstrids- och luftvärnsförband.

Arméns trumkår, ATK, f.d. militärmusikkår som bildades 1992 i syfte att svara för parad-, ceremoni- och tjänstemusik för försvaret och statsledningen under den kalla delen av året.

arméchefen, tidigare den befattningshavare som i fred ledde armén och dess utveckling, se chefen för armén.

Arménytt, f.d. informationstidskrift som utgavs av Försvarsmakten.

arméinspektören, generalsbefattning, inrättad 1942–49.