1. Bana

    Bana ( Bāṇa), Banabhatta, indisk skald på 600-talet e.Kr.
  2. bana

    bana, den väg som en punktformig partikel beskriver under inverkan av ett fält (gravitationsfält, elektriskt eller magnetiskt fält).
  3. bana

    2ba`na verb ~de ~t ORDLED: ban-ar SUBST.: banande, baning
    Svensk ordbok
  4. bana

    1ba`na subst. ~n banor ORDLED: ban-an
    Svensk ordbok
  5. Wadi Bana

    Wadi Bana, flod i sydvästra Jemen; för belägenhet se landskarta Jemen.

  6. oskulerande bana

    oskulerande bana, den bana som motsvarar en himlakropps läge och hastighet vid en given tidpunkt, oskulationsepoken.
  7. banat

    banat, under äldre tider benämning på kungariket Ungerns gränsprovinser (Dalmatien, Kroatien, Slavonien m.fl.), som lydde under ett slags markgrevar med titeln ban och med mycket vidsträckta befogenheter.
  8. Banatet

    Banatet, Temesvárbanatet, historiskt landskap i gränsområdet mellan Serbien, Ungern och Rumänien, ett rikt jordbruksland med tidigt utnyttjade tillgångar av kol och järnmalm, beläget mellan Tisza, Donau och Mureşul.
  9. banalité

    banalité, höghetsrättighet som utövades av stora godsägare i Frankrike, framför allt under medeltiden, till följd av innehav av ett monopol.
  10. bananer

    bananer, Musa, släkte bananväxter som förekommer i paleotropiska områden och omfattar cirka 70 arter.