habitat, hemvist, boendemiljö, i biologin en arts livsmiljö.

Beowulf, den fornengelska litteraturens största och längsta verk, en hjältedikt på 3 182 rader i bevarat manuskript från ca år 1000.

Homestead Act, jordförvärvslag i USA från 1862.

Ask och Embla, i den fornnordiska kosmogonin de två första människorna.

själavandring, metempsykos , reinkarnation, transmigration, återfödelse, föreställningen att själen är en av kroppen oberoende enhet som i följd kan bebo olika kroppar, antingen på jorden eller i olika världar.

Valdés, Ramón (Bebo), 1918–2013, kubansk pianist, kompositör, kapellmästare och arrangör.

Solliden, kungligt sommarresidens i Borgholms kommun, Öland (Kalmar län).

al-Khatib, Abdullah, född 1989, syrisk-palestinsk människorättsaktivist. 

habitation (latin habitatio ’boning’, ’bostad’, av habito ’bebo’), beteckning inom bl.a. arkeologi och geografi för samlad bosättning oavsett storlek – från enskilt liggande hus, gårdar och byar till större samhällen – dock främst använd om mindre bosättningar.

bebo´ verb ~dde ~tt, pres. ~r ORDLED: be-bor SUBST.: beboende