1. bekännare

    bekännare (latin confessor), benämning sedan gammalkristen tid på den som fått utstå lidanden (fängelse, tortyr etc.) för sin tro utan att lida martyrdöden.
  2. Maximos Bekännaren

    Maximos Bekännaren, bysantinsk teolog och helgon, se Maximus Confessor.
  3. Edvard Bekännaren

    Edvard Bekännaren (engelska Edward the Confessor), Eadward, född ca 1003, död 1066, anglosaxisk kung av England 1042–66, kanoniserad 1161, son till Ethelred II.
  4. bekännare

    bekänn´are subst. ~n äv. bekännarn, plur. ~, best. plur. bekännarna ORDLED: be-känn-ar-en
    Svensk ordbok
  5. bekänna

    bekänn´a verb bekände bekänt, pres. bekänner ORDLED: be-känn-er SUBST.: bekännande; bekännelse (till 1 och 2)
    Svensk ordbok
  6. confiteor

    confiteor, syndabekännelsen i den romersk-katolska mässan, i completoriet etc.
  7. konfession

    konfession, sedan reformationstiden vanligen detsamma som ”kyrkotillhörighet” (luthersk, romersk-katolsk konfession etc.).
  8. Nicenska trosbekännelsen

    Nicenska trosbekännelsen, Nicenum, kristen trosbekännelse som i sin nuvarande form är känd från konciliet i Konstantinopel 381 (”Jag tror på en enda Gud, allsmäktig Fader...”).
  9. Tempelherreorden

    Tempelherreorden, latin Pauperes commilitones Christi templique Salomonis, andlig riddarorden 1119–1312.
  10. Elizabeth II

    Elizabeth II (Elizabeth Alexandra Mary), född 21 april 1926, brittisk drottning sedan 1952.