1. besättelse

    besättelse, i religiös folklig tradition ett tillstånd av trans, som överallt där det förekommer är nära förknippat med musik och dans.
  2. besättning

    besättning, alla djur av ett slag eller av en ras på ett lantbruk.
  3. besättning

    besättning, garnering (såsom band, snören och spetsar) i avvikande struktur och/eller material på klädesplagg.
  4. besättning

    besättning, militär styrka som avdelats för att verka i en anläggning (fästning, radarstation e.d.); även ett fartygs eller flygplans bemanning.
  5. besätta

    besätt´a verb besatte besatt, pres. besätter ORDLED: be-sätt-er SUBST.: besättande, besättning
    Svensk ordbok
  6. besättningsband

    besätt`ningsband subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: be-sätt-nings--band-et
    Svensk ordbok
  7. besättningsman

    besätt`ningsman subst. ~nen besättningsmän, best. plur. besättningsmännen ORDLED: be-sätt-nings--mann-en
    Svensk ordbok
  8. besättning

    besätt´ning subst. ~en ~ar ORDLED: be-sätt-ning-en
    Svensk ordbok
  9. korisk besättning

    korisk besättning innebär att varje stämma i ett musikstycke utförs av minst två instrumentalister (såsom de flesta stämmorna i en orkester) eller minst två sångare (kör).
  10. kelat

    kelat, kelatkomplex, metallkomplex i vilket metalljonen är bunden till minst en fleratomig ligand, så att en ringstruktur bildas.