1. betastrålning

    betastrålning, β-strålning, joniserande strålning bestående av betapartiklar, dvs. elektroner och/eller positroner.
  2. betasönderfall

    betasönderfall, radioaktiv sönderfallsprocess under vilken en atomkärna omvandlas samtidigt som en betapartikel (elektron e eller positron e+) sänds ut.

  3. betastruktur

    betastruktur, molekylär struktur som har en plan, veckad form.
  4. betastimulerare

    betastimulerare, β-stimulerare, detsamma som betareceptorstimulerare.
  5. betaspektrometer

    betaspektrometer, instrument för mätning av energin hos betapartiklar (elektroner) utsända vid radioaktiva sönderfall eller vid reaktioner mellan atomkärnor.
  6. betastrålning

    be`tastrålning subst. ~en ~ar ORDLED: beta--strål-ning-en
    Svensk ordbok
  7. beta

    beta, egentligen β, beteckning för faskoefficient, linear fasändring; SI-enhet radian per meter (rad/m).
  8. beta

    beta, egentligen β, beteckning (jämte andra gemena, kursiva grekiska bokstäver) för vinkel (plan vinkel); SI-enhet radian (rad).
  9. bete

    bete, markområde där djur äter av växtligheten.
  10. joniserande strålning

    joniserande strålning, oftast benämning på alfa-, beta- och gammastrålning som absorberas i materia och därvid slår ut elektroner från atomer och molekyler, efterlämnande elektriskt laddade joner.