1. bete

    bete, lockmedel som används i fällor för fångst av djur.
  2. bete

    bete, markområde där djur äter av växtligheten.
  3. bete

    bete, medel som används för att locka fisk att hugga.
  4. bete

    bete, speciellt lång och ofta spetsig tand hos vissa däggdjur, vilken är synlig även när munnen är stängd.
  5. bete

    2be`te subst. ~n betar ORDLED: bet-en
    Svensk ordbok
  6. bete

    1be`te subst. ~t ~n ORDLED: bet-et
    Svensk ordbok
  7. betesvall

    betesvall, betesmark på åker.
  8. beteskultur

    beteskultur, åtgärder avsedda att åstadkomma en god kvalitet på ett bete.
  9. betesgång

    betesgång, husdjurens vistelse på betesmark och deras utnyttjande av växtligheten för bete.
  10. betesförbud

    betesförbud, förbud mot att utnyttja t.ex. skogsmark eller mark nära vattentäkt till bete.