1. bete sig

    bete´ sig verb betedde betett, pres. beter ORDLED: be-ter SUBST.: beteende
    Svensk ordbok
  2. bete

    bete, markområde där djur äter av växtligheten.
  3. bete

    bete, medel som används för att locka fisk att hugga.
  4. sig

    sig [sej´ äv. si´g] äv. vard. sej [sej´] pron.
    Svensk ordbok
  5. betestryck

    betestryck, den grad av inverkan betesdjuren har på den mark där de betar, vilket bestäms av hur mycket vegetation det finns och hur många djur som betar.
  6. beteende

    bete´ende subst. ~t ~n ORDLED: be-te-end-et
    Svensk ordbok
  7. beteendevetare

    bete`endevetare subst. ~n äv. beteendevetarn, plur. ~, best. plur. beteendevetarna ORDLED: be-te-ende--vet-ar-en
    Svensk ordbok
  8. signifikans

    signifikans [siŋnifikan´s äv. siŋnifikaŋ´s] subst. ~en ~er ORDLED: signi-fik-ans-en
    Svensk ordbok
  9. signor

    signor [sinjå´r] subst. ~en ~er ORDLED: sign-or-en
    Svensk ordbok
  10. signatär

    signatär [siŋnatä´r] subst. ~en ~er ORDLED: sign-at-är-en
    Svensk ordbok