1. bevis

    bevis, grund för visshet om något.
  2. bevisteori

    bevisteori, en huvudgren av modern logik i vilken deduktiva bevis är föremål för studier.
  3. bevisupptagning

    bevisupptagning, mottagande av bevisning.
  4. bevisfaktum

    bevisfaktum, omständighet, vilken i en rättegång har bevisvärde i ett sakförhållande.
  5. bevistalan

    bevistalan, åklagarens talan vid domstol då barn under 15 år (som inte är straffmyndigt) misstänks ha begått ett svårt brott.

  6. bevis

    bevi´s subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: be-vis-et
    Svensk ordbok
  7. exklusivt bevis

    exklusivt bevis, sådant bevis som enligt lag är det enda som får anföras för ett visst rättsfaktum.
  8. skriftligt bevis

    skriftligt bevis, sådant bevismaterial i en rättegång som utgörs av en skriftlig handling.
  9. indirekt bevis

    indirekt bevis, bevis i vilket man först antar som hypotes motsatsen till det som skall bevisas och sedan härleder en motsägelse därifrån.
  10. bevismedel

    bevismedel, inom processrätten, olika typer av bevisning, t.ex. vittnesförhör, skriftliga bevis eller syn, se bevis.