bi, djuret, se honungsbi.

bi-, förstavelse: två-, tve-, dubbel(-), i ord som bilateral och bigami.

Bi, kemiskt tecken för grundämnet vismut.

BI är nationalitetsbeteckning för Burundi.

dreja bi, sjömansuttryck för att upphäva ett fartygs fart genom vattnet och sedan hålla det kvar i ungefär samma läge.

al-Hakim bi-Amr Allah ( al-Ḥākim bi-Amr Allāh), 985–1021, från 996 kalif inom den shiitiska fatimiddynastin i Egypten.

pollination, pollinering, hos växter transporten av pollenkorn från den plats där pollenet bildas, till pistillens märke eller direkt till fröämnet.

2bi subst. ~et äv. ~t, plur. ~n, best. plur. ~na äv. ~en ORDLED: bi-et

1bi adv.

ligga bi, att på ett segelfartyg minska segel och brassa vissa segel mot vindriktningen, så att framfarten hejdas eller nästan upphör, eller att med ett maskindrivet fartyg gå med endast styrfart mot vindriktningen.