1. dämning

    dämning, vattenreglering där grund- eller ytvattnets nivå avsiktligt höjs t.ex. för sjöfart eller vattenkraftsändamål.
  2. dämpare

    dämpare, anordning för att dämpa vibrationer, ljud eller andra dynamiska förlopp.
  3. dämpning

    dämpning, sammanfattande benämning på sådana effekter som gör att t.ex. vibrationer, ljud och svängningar i reglersystem avtar med tiden, eller att storleken av dem minskas.
  4. dämningsgräns

    dämningsgräns, den högsta nivå till vilken vattenytan i en sjö eller annat ytvattenmagasin får dämmas för t.ex. vattenkraftsändamål.
  5. dämning

    däm`ning subst. ~en ~ar ORDLED: däm-ning-en
    Svensk ordbok
  6. dämpning

    däm`pning subst. ~en ~ar ORDLED: dämp-ning-en
    Svensk ordbok
  7. dämpare

    däm`pare subst. ~n äv. dämparn, plur. ~, best. plur. dämparna ORDLED: dämp-ar-en
    Svensk ordbok
  8. dämpa

    däm`pa verb ~de ~t ORDLED: dämp-ar SUBST.: dämpande, dämpning
    Svensk ordbok
  9. dämme

    dämm`e subst. ~t ~n ORDLED: dämm-et
    Svensk ordbok
  10. dämma

    dämm`a verb dämde dämt, pres. dämmer ORDLED: dämm-er SUBST.: dämmande, dämning
    Svensk ordbok