1. döda

    dö`da verb ~de ~t ORDLED: död-ar SUBST.: dödande, dödning (till 2)
    Svensk ordbok
  2. Döda havet

    Döda havet, arabiska al-Baḥr al-Mayyit eller Bahr Lūt (’Lots hav’), hebreiska Yam ha-Melaḥ, avloppslös saltsjö i västra Asien.
  3. Döda fallet

    Döda fallet, torrlagt vattenfall i Jämtland. Det uppkom 1796 när Magnus Huss, ”Vildhussen”, lät en liten bäck börja gräva en kanal genom de isälvsavlagringar som sedan istidens slut dämt upp Ragundasjön i Indalsälven och hindrat älven från att rinna i sin ursprungliga fåra från tiden före den senaste istiden.
  4. döda språk

    döda språk, en något oegentlig benämning på språk som inte längre fungerar som modersmål för någon.
  5. Döda själar

    Döda själar, Mjortvyje dusji, ofullbordad roman av den ryske författaren Nikolaj Gogol, utgiven 1842.

  6. döda handen

    döda handen, ett uttryck som redan under medeltiden användes om kyrkan, stiftelser eller andra inrättningar såsom mottagare eller innehavare av jordagods eller annan fast egendom.
  7. Dödahavsrullarna

    Dödahavsrullarna, ibland kallade Qumrantexterna, sammanfattande benämning på de handskrifter som sedan 1947 påträffats i trakten av Qumran vid Döda havets nordvästra strand.

  8. dödas julotta

    dödas julotta, de dödas julotta, en sägentyp som utgår från tron att de döda firar julotta i kyrkan före de levande.
  9. dödande av handling

    dödande av handling, ett förfarande varigenom en handling, vars uppvisande är nödvändigt för att innehavaren av en viss rättighet ska kunna göra denna gällande, t.ex. ett pantbrev, förklaras ogiltig.
  10. dödande

    2dö`dande subst. ~t ORDLED: död-and-et
    Svensk ordbok