1. de facto

    de facto, enligt faktiska föreliggande omständigheter (om än inte på formell rättsgrund), i själva verket.
  2. de facto-flykting

    de facto-flykting, utlänning som, utan att vara flykting enligt flyktingkonventionen, inte kan återvända till hemlandet på grund av de politiska förhållandena där.
  3. de facto

    de fac`to adv.
    Svensk ordbok
  4. de facto-statslösa

    de facto-statslösa, personer vilka, trots att de formellt innehar medborgarskap i något land, inom den internationella privaträtten behandlas som statslösa, t.ex. politiska flyktingar.
  5. de facto-erkännande

    de facto-erkännande, folkrättsligt erkännande som lämnas en ny stat vilken företer alla tecken på att vara en stat, dvs. omfattar ett territorium och ett folk på detta territorium samt har en effektiv administration där.
  6. de facto-flykting

    de fac`to-flykting subst. ~en ~ar ORDLED: de facto--flykt-ing-en
    Svensk ordbok
  7. de jure

    de jure (latin de iure), rättsenligt, enligt lagen (ofta i motsats till de facto, enligt de faktiska omständigheterna).
  8. etnisk segregering

    etnisk segregering, åtskillnad av befolkningsgrupper byggd på uppfattningar om etnicitet och etniska grupper.

  9. officiellt språk

    officiellt språk, i snävare mening ( officiellt språk de jure) ett språk som är erkänt genom lagar eller författningar i en stat eller en annan politisk enhet och används inom administrationen och i andra offentliga sammanhang, i vidare mening ( officiellt språk de facto) ett språk som används på detta sätt oberoende av om detta är lagfäst.
  10. Nordkorea

    Nordkorea, stat i Östasien.