1. Dike

    Dike, i grekisk myt rättvisans gudinna, en av de tre horerna och dotter till Zeus och Themis.
  2. dike

    dike, grävd ränna (öppen eller täckt) för avvattning av mark.
  3. dike

    di`ke subst. ~t ~n ORDLED: dik-et
    Svensk ordbok
  4. dikesöga

    dikesöga, anlagt utlopp för ett täckdike i ett öppet dike, ofta bestående av järnrör, betongrör eller trätrumma.
  5. dikesbrunn

    dikesbrunn, brunn anlagd i en låg punkt i ett dike för uppsamling och avledning av vatten.
  6. dikeslånke

    dikeslånke, Callitriche stagnalis, art i familjen grobladsväxter.
  7. dikesskräppa

    dikesskräppa, Rumex conglomeratus, art i familjen slideväxter.
  8. dikesveronika

    dikesveronika, sjöveronika, Veronica catenata, art i familjen grobladsväxter.
  9. dikesgrävmaskin

    dikesgrävmaskin, annan benämning på täckdikningsmaskin.
  10. dikeskörning

    di`keskörning subst. ~en ~ar ORDLED: dik-es--kör-ning-en
    Svensk ordbok