1. distrikt

    distrikt (medeltidslat. districtus ’område som ligger under länsherres domsrätt’, senare: ’område’ (i allmänhet)), term som används i skilda sammanhang för att beteckna en del av en större, oftast geografisk helhet.
  2. distrikt

    distrik´t subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: di-strikt-et
    Svensk ordbok
  3. distriktsbeteckning

    distriktsbeteckning, beteckning för fiskefartyg som anger fartygets hemmahamn eller ort varifrån fisket bedrivs.
  4. distriktsläkare

    distriktsläkare, läkare, vanligen med specialistkompetens i allmänmedicin, som tjänstgör vid en vårdcentral (öppen vård) tillsammans med en grupp andra distriktsläkare, jämte t.ex. distriktssköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter.
  5. distriktssköterskebarnmorska

    distriktssköterskebarnmorska, legitimerad sjuksköterska med specialistutbildning som distriktssköterska och barnmorska och som arbetar med mödrahälsovård, gynekologisk hälsokontroll, preventivmedelsrådgivning och andra hälso- och sjukvårdande uppgifter inom primärvårdsområdet.
  6. distriktssköterska

    distriktssköterska, legitimerad sjuksköterska med minst ett års specialistutbildning i öppen hälso- och sjukvård, vilken ger behörighet för arbete inom primärvård och elevhälsa.
  7. distriktsveterinär

    distriktsveterinär, veterinär som ansvarar för hälso- och sjukvård av lantbrukets djur inom ett veterinärdistrikt.
  8. distriktsblad

    distriktsblad, dansk lokaltidning som är helt annonsfinansierad och som i regel ges ut med ett nummer per vecka.
  9. distriktsmästerskap

    distriktsmästerskap, DM, sedan 1905 årliga mästerskapstävlingar inom de till Sveriges riksidrottsförbund (RF) anslutna distriktsidrottsförbunden (21 stycken 2013).
  10. distriktsnämnd

    distriktsnämnd, lokal sektorsvis nämnd som har inrättats av kommunfullmäktige för att handha förvaltning och verkställighet inom en del av kommunen, t.ex. fritids-, kultur-, skolfrågor och sociala frågor, jämför social distriktsnämnd.