dun´der subst. dundret, plur. ~, best. plur. dundren ORDLED: dundr-et

dun`der- förled

Dunderlandsdalen, dalstråk i Nordnorge, från Ranfjordens inre del 80 km åt nordöst.

åska, väderfenomen i atmosfären med elektriska urladdningar som yttrar sig i blixtar åtföljda av dunder.

Dundes, Alan, 1934–2005, amerikansk folklorist, sedan 1978 professor vid University of California, Berkeley.

syndafloden, gängse benämning på den översvämning som enligt Första Moseboken 6–9 till straff för människornas ondska utplånade allt liv på jorden med undantag av Noa och hans familj och de djurpar som räddades in i den farkost, ”arken”, som Gud sagt till Noa att bygga.

Wodehouse, Sir Pelham Grenville, 1881–1975, brittisk författare.

Lloyd, Harold, 1893–1971, amerikansk filmkomiker, regissör och producent.

strukturalism, de teorier och metoder inom olika vetenskapliga ämnen som utgår från att enskilda element inte kan analyseras isolerat eftersom de är bestämda av bredare regelbundenheter och mönster; verkligheten är strukturerad.

muskedunder, kort grovkalibrigt gevär som på 1600- och 1700-talen användes av flottan.