1. Voluspá

    Voluspá, eddadikt, se Völuspá.
  2. Valhall

    Valhall, i fornnordisk fornnordisk religion de fallna krigarnas, enhärjarnas, boning där Oden är hövding.

  3. epos

    epos, den viktigaste kategorin i bunden form inom den äldre berättarkonsten, företrädd på flertalet håll där ett litteraturspråk utvecklats.
  4. Völuspá

    Völuspá, Voluspá, ’Völvans spådom’, en av de mest berömda eddadikterna, 66 strofer på versmåttet fornyrdislag.
  5. Ragnarök

    Ragnarök, fornisländska ragna rǫk, ”makternas sista öde”, föreställningar i den fornnordiska mytologin om universums undergång, mest grandiost uttryckta i eddadikten ”Völuspá” och utförligt kommenterade i Snorres Edda.
  6. Trym

    Trym , jätten i Eddadikten Thrymskviða.
  7. nornor

    nornor, i fornnordisk mytologi kvinnliga väsen som råder över ödet, även gudarnas.
  8. Ägir

    Ägir, havsjätte (det personifierade havet) i fornnordisk religion, som med sin maka Ran hade nio döttrar, havsvågorna.

  9. Nagelfar

    Nagelfar, i fornnordisk mytologi ett skepp byggt av de dödas naglar.
  10. Asa-Tor

    Asa-Tor, benämning på guden Tor som anger att han hör till asarnas gudaätt.