3ena [en´a äv. e´na] pron., plur.

1e`na verb ~de ~t ORDLED: en-ar SUBST.: enande

2ena [e`- el. e´-] pron., maskulinum ene

det ena, grundbegrepp i den nyplatonska filosofin, varifrån det bl.a. via Augustinus starkt påverkade den tidiga kristna teologin.

anti-ENA, antikroppar med specifik förmåga att binda vissa saltlösliga beståndsdelar av cellkärnor (engelska extractable nucleic antigens).

enantiomeri, strukturkemiskt begrepp som beskriver en typ av stereoisomeri där två grupper av atomer är strukturellt och kemiskt identiska i alla avseenden utom att de förhåller sig till varandra som objekt och spegelbild och att de inte kan bringas i överensstämmelse genom enbart vridning och förskjutning.

enar, Juniperus , släkte cypressväxter som omfattar drygt 50 arter med utbredning på norra halvklotet och söderut i tropiska Afrikas bergstrakter och i Västindien.

enalid, fanerogamart tillhörande det växtsamhälle som finns på sand- och lerbottnar i havet.

enantem, utslag på slemhinnor.

Enafors, stationssamhälle i Åre kommun, Jämtland (Jämtlands län), 15 km från gränsen mot Norge.