1. fålla

    fålla, betesfålla, inhägnad del av betesmark.
  2. triptyk

    triptyk, tredelad tavla, som regel bestående av ett mittparti, kallat corpus, och två smalare flyglar.
  3. fåll

    fåll, förr benämning på såväl mjuka som skarpa veck eller rynkor, vilka föll i ett plaggs längdriktning.
  4. fåll

    fåll subst. ~en ~ar ORDLED: fåll-en
    Svensk ordbok
  5. fålla

    2fåll`a verb ~de ~t ORDLED: fåll-ar SUBST.: fållande, fållning
    Svensk ordbok
  6. fålla

    1fåll`a subst. ~n fållor ORDLED: fåll-an
    Svensk ordbok
  7. betesfålla

    betesfålla, detsamma som fålla.
  8. justaucorps

    justaucorps, figursydd, knälång mansrock, som kom på modet omkring 1680, då kraglös och försedd med knappar fram från halsringning till fåll, stora ärmuppslag och fickor med knappar.
  9. mönster

    mönster, plaggmönster, konturritning på tunt papper av ett plaggs olika delar för tillskärning av en viss plaggmodell.
  10. vallhund

    vallhund, hund som främst används till att driva, fösa eller hålla samman djurflockar.