1. Föra

    Föra, f.d. församling i Borgholms kommun, Öland (Kalmar län).
  2. föra

    fö`ra verb förde fört, pres. för ORDLED: för-de SUBST.: förande
    Svensk ordbok
  3. Föra–Alböke–Löt

    Föra–Alböke–Löt, församling i Växjö stift, Borgholms kommun, Öland (Kalmar län); 756 invånare (2016).

  4. förare

    förare, från 1500-talet i Sverige benämning på underofficer som ingick i fänikans (kompaniets) stab.
  5. förarintyg

    förarintyg, för fritidsbåtar, ett efter prov av auktoriserad förhörsledare utfärdat intyg som visar att innehavaren har sådana teoretiska kunskaper om sjövägsregler och navigation att hon bör ha möjlighet att på ett säkert sätt föra en fritidsbåt inomskärs och i kustnära farvatten.
  6. föravtal

    föravtal, inom juridiken benämning på olika typer av överenskommelser inför ett senare huvudavtal, dvs. avtal om att avtala (latin pactum de contrahendo).
  7. förankring

    förankring, anordning varmed en byggnadsdel fästs vid en annan eller varmed en byggnadsdel eller maskin fästs i grunden.
  8. förarbeten

    förarbeten, lagmotiv, lagförarbeten, de officiella dokument som upprättas under utarbetandet av en lag eller annan författning.
  9. föranvändarrätt

    föranvändarrätt, rätt för den som utnyttjat en uppfinning att fortsätta utnyttjandet också efter det att en annan beviljats patent på uppfinningen.
  10. förapor

    förapor, ibland använt namn på underordningen halvapor.