1. förbenas

    förbe´nas verb förbenades förbenats ORDLED: för-ben-as SUBST.: förbenande, förbening
    Svensk ordbok
  2. förbena sig

    förbe´na sig verb förbenade förbenat ORDLED: för-ben-ar SUBST.: förbenande, förbening
    Svensk ordbok
  3. förbenad

    förbe´nad adj. förbenat ORDLED: för-ben-ad
    Svensk ordbok
  4. bensöm

    bensöm, sutura, förbenad förbindelse mellan två skelettdelar i skallen.
  5. stegocephaler

    stegocephaler , Stegocephalia, urgroddjur, samlingsnamn på olika grupper av utdöda groddjur med ett kompakt och kraftigt förbenat kranium, t.ex. pansargroddjur.
  6. epifysbrosk

    epifysbrosk, metafys , broskskiva (tillväxtbrosk) mellan ändstycket, epifysen, och skaftet, diafysen, i ett rörben.
  7. benvävnad

    benvävnad, hård typ av bindväv som bildar skelett hos ryggradsdjur och vars uppgift är att bära upp kroppen och att skydda kroppens inre organ.
  8. skalle

    skalle, kranium, huvudets skelett hos ryggradsdjuren.
  9. ledmus

    ledmus, fri kropp, lös bit av ben och/eller brosk i en led, vanligast i knäet.
  10. salangider

    salangider , Salangidae, familj laxartade fiskar med 13 arter i salt, bräckt eller sött vatten längs östra och sydöstra Asiens kuster.