1. förpliktelse

    förplik´telse subst. ~n ~r ORDLED: för-plikt-els-en
    Svensk ordbok
  2. förpliktigad

    förplik´tigad adj. förpliktigat ORDLED: för-plikt-ig-ad
    Svensk ordbok
  3. förpliktiga

    förplik´tiga verb ~de ~t ORDLED: för-plikt-ig-ar SUBST.: förpliktigande
    Svensk ordbok
  4. en för alla, alla för en

    en för alla, alla för en, ett uttryck som används för att ange att den eller de som åtagit sig att svara för en förpliktelse tillsammans med andra svarar, på samma sätt som de övriga, för hela förpliktelsen, solidariskt ansvar.
  5. löftesman

    löftesman, gammal term för person som lovat att infria en annans förpliktelse.
  6. biavtal

    biavtal, ett avtal som ansluter sig till ett huvudavtal, t.ex. en betalningsgaranti eller en borgen för förpliktelse enligt ett avtal.
  7. biförpliktelse

    biförpliktelse, juridisk term för en förpliktelse som är direkt avhängig av en annan förpliktelse (en huvudförpliktelse), t.ex. att inte bara betala en skuld utan att därtill som en biförpliktelse betala ränta.
  8. omöjlighet

    omöjlighet, inom juridiken en term som används för att befria en part från en förpliktelse som inte är möjlig att uppfylla.
  9. konfusion

    konfusion, som juridisk term situationen att en person har blivit såväl borgenär som gäldenär avseende samma förpliktelse.
  10. hedersskuld

    hedersskuld, term som används för bl.a. spelskulder.