gli subst. ~et äv. ~t, ~n, best. plur. ~na äv. ~en ORDLED: gli-et

gliedermann (ty., egentligen ’ledman’), leddocka, trädocka med rörliga leder som används av konstnärer i stället för levande modell för att åskådliggöra bestämda rörelser och ställningar.

glimmerskiffer, medelkornig, folierad metamorf bergart.

glidflykt används av olika djurgrupper för att ta sig fram t.ex. mellan träd utan att falla ned till marken.

glidning, inom metallurgi en förflyttning av en del av ett kristallkorn i förhållande till ett annat genom rörelse av dislokationer på ett kristallplan.

glimmar, arter i släktet Silene i familjen nejlikväxter.

Glittertind, Norges näst högsta berg, beläget i Jotunheimmassivet, öster om Galdhøpiggen; 2 452 m ö.h.

glidlinje, ett av två karakteristika för största deformationsändring i ren skjuvning vid plan idealplastisk deformation.

glissando, förkortat gliss, musikterm som betecknar en snabb skalrörelse vilken sammanbinder tonerna i ett intervall.

Gliridae, det vetenskapliga namnet på gnagarfamiljen sovmöss.