1. grundlig

    grun`dlig adj. ~t ORDLED: grund-lig
    Svensk ordbok
  2. grund

    grund, konstteknisk term för underlag, bottenmaterial, t.ex. färgad grund, putsgrund, sugande eller fet grund etc.
  3. grund

    grund, bärande underlag för en byggnad, se grundläggning.
  4. grund

    grund, inom jordmånsläran jordmånens direkta och av jordmånsprocesserna föga påverkade underlag.
  5. Hans Grundig

    Grundig, Hans, 1901–58, tysk (östtysk) konstnär.
  6. Per Grundén

    Grundén, Per, 1922–2011, operett- och operasångare (tenor).
  7. figur–grund

    figur–grund, synsinnets grundläggande indelning av synfältet i figurer (föremål) vilka uppfattas som skilda från sin bakgrund.
  8. grundad teori

    grundad teori, engelska grounded theory, vetenskaplig metod för att generera nya teorier inom samhälls-, beteende- och hälsovetenskaperna.
  9. ofri grund

    ofri grund, mark som inte ägs av ägaren till byggnad som är uppförd på den.
  10. försäkringstekniska grunder

    försäkringstekniska grunder, särskilda regler som enligt försäkringsrörelselagen ska upprättas om ett försäkringsbolags rörelse avser livförsäkring.