hä`rförare subst. ~n äv. härförarn, plur. ~, best. plur. härförarna ORDLED: här--för-ar-en

nykolonialism, begrepp som uppkom i samband med avkoloniseringsprocessen som ett uttryck för den frustration många av de nya staterna, särskilt i Afrika, upplevde.

Karl XI, född 24 november 1655, död 5 april 1697, svensk kung från 1660, son till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora.

Loke, gestalt av mångskiftande karaktär i nordisk mytologi; som son till jätten Farbaute är han egentligen av jättesläkt, men sedan han ingått fostbrödralag med Oden uppträder han vanligtvis bland asarna.

Diocletianus (Gaius Aurelius Valerius Diocletianus, ursprungligen Diocles), född cirka 243, död 316 e.Kr., romersk kejsare.

tvärsnittsundersökning, undersökning som innebär att man studerar ett antal individer vid endast ett tillfälle.

Ragnarök, fornisländska ragna rǫk, ”makternas sista öde”, föreställningar i den fornnordiska mytologin om universums undergång, mest grandiost uttryckta i eddadikten ”Völuspá” och utförligt kommenterade i Snorres Edda.

Stora björnen, Ursa Major, stor stjärnbild på norra stjärnhimlen vilken alltid står över horisonten i Sverige.

Artur, engelska Arthur, franska Artus, sagokung.

kalorimetri, mätning av värmemängd.