1. handlägga

    han`dlägga verb handlade handlagt, pres. handlägger ORDLED: hand--lägg-er SUBST.: handläggande, handläggning
    Svensk ordbok
  2. handläggare

    han`dläggare subst. ~n äv. handläggarn, plur. ~, best. plur. handläggarna ORDLED: hand--lägg-ar-en
    Svensk ordbok
  3. idrottsminister

    idrottsminister, populär benämning på det statsråd som inom regeringen handlägger idrottsfrågor.
  4. arbetstidsnämnden

    arbetstidsnämnden, nämnd inom Arbetsmiljöverket som handlägger ärenden rörande arbetstidslagstiftningen.
  5. inskrivningsmyndighet

    inskrivningsmyndighet, myndighet som handlägger inskrivningsärenden.
  6. förrättningsman

    förrättningsman, benämning på person som hos Kronofogdemyndigheten handlägger mål om verkställighet av olika slag.
  7. byråsekreterare

    byråsekreterare, lägsta graden för handläggande tjänstemän inom vissa statliga myndigheter.
  8. domstolsbiträde

    domstolsbiträde, en icke juridiskt skolad befattningshavare vid tingsrätt som fungerar som sekreterare och protokollförare och i vissa fall självständigt kan handlägga enklare ärenden och mål.
  9. domstolsärenden

    domstolsärenden, ärenden som är hänförliga till den s.k. frivilliga rättsvården och som handläggs av de allmänna domstolarna, t.ex. inskrivningsärenden avseende fast egendom, bouppteckningar och förmyndarskapsärenden.
  10. utbildningsnämnd

    utbildningsnämnd, organ inom landstingen och kommunerna som handlägger utbildningsfrågor.