hinder, i militära sammanhang naturliga terränghinder eller anordningar vilka avser att hindra eller försvåra en motståndares rörelsefrihet.

hindersprövning, klarläggande om det finns hinder mot att två personer ingår äktenskap, t.ex. att någon av parterna redan är gift.

hinderlöpning, gren i friidrott som oftast löps över distansen 3 000 m (både herrar och damer).

hinderslöshet, att en myndighet efter prövning har konstaterat att en person eller en viss åtgärd inte möter något hinder enligt en speciell lag eller annan författning.

hind, som jägarterm hondjur av kronhjort eller dovhjort från och med dess första brunst.

Hindersmäss, Hindersmässan, Henriksdagen (Henrik den heliges dödsdag), 19 januari, samt den marknad som årligen, i senare tid omkring 26 januari, sedan medeltiden hållits i Örebro.

hin´der subst. hindret, plur. ~, best. plur. hindren el. ~na ORDLED: hindr-et

Berlinmuren, östtysk gränsmur mellan Västberlin och Östberlin, påbörjad 13 augusti 1961 då gränsen stängdes helt.

svenska dialekter. Den talade svenskan på sverigesvenskt område har i traditionell dialektforskning ansetts ha fyra s.k. normnivåer: lokal dialekt, regional eller utjämnad dialekt, regionalt standardspråk och neutralt standardspråk.

ljus är fotoner av olika energi som bildar elektromagnetiska vågor.