1. infallsvinkel

    infallsvinkel, vinkeln mellan en stråle (t.ex. ljus- eller ljudstråle) som faller på en yta och normalen till ytan vid infallspunkten.
  2. infallsrik

    in`fallsrik adj. ~t ORDLED: in-falls--rik
    Svensk ordbok
  3. infallsvinkel

    in`fallsvinkel subst. ~n infallsvinklar ORDLED: in-falls--vinkl-ar
    Svensk ordbok
  4. infalla

    in`falla verb inföll infallit infallen infallna, pres. infaller ORDLED: in--fall-er SUBST.: infallande; infall (till 3)
    Svensk ordbok
  5. infallen

    in`fallen adj. infallet infallna ORDLED: in--fall-en
    Svensk ordbok
  6. infall

    in`fall subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: in--fall-et
    Svensk ordbok
  7. elektronmultiplikator

    elektronmultiplikator, apparat som förstärker en svag ström av elektroner genom sekundäremission av elektroner från elektroder under spänning, dynoder.
  8. postglacial

    postglacial, bildad, förekommande eller infallande efter en istid.
  9. proportionalräknare

    proportionalräknare, gasfylld detektor för mätning av joniserande strålning.
  10. diffus reflexion

    diffus reflexion uppträder om en reflekterande yta är skrovlig, så att en andel av det infallande ljuset sprids bakåt i andra vinklar än infallsvinkeln.