1. inkorporering

    inkorporering (av inkorporera, av latin incorporo ’införliva’, ’infoga’, ’förkroppsliga’, till corpus ’kropp’), en grammatisk process som innebär att det som annars skulle ha uttryckts som ett självständigt led, t.ex. ett objekt, införlivas i ett annat ord i satsen, vanligen i verbet.
  2. inkorporering

    inkorporering (av inkorporera, av latin incorporo ’införliva’, ’infoga’, ’förkroppsliga’, till corpus ’kropp’), en kommuns fullständiga införlivande med en annan kommun.
  3. inkorporerande språk

    inkorporerande språk, enligt traditionell språktypologi språk i vars grammatik inkorporering spelar en framträdande roll.
  4. inkorrekt

    inkorrekt [in´- el. -ek´t] adj., neutr. ~ ORDLED: in-kor-rekt
    Svensk ordbok
  5. inkorporera

    in`korporera verb ~de ~t ORDLED: in-korp-or-er-ar SUBST.: inkorporerande, inkorporering; inkorporation
    Svensk ordbok
  6. inka

    inka var ett av de tre indianfolk i Mexico och Sydamerika som hade utvecklat en hög kultur före Columbus ankomst 1492 (de andra var aztekerna och maya).

  7. Inka Parei

    Parei, Inka, född 1967, tysk författare.
  8. ink

    ink subst. ~en ~ar ORDLED: ink-en
    Svensk ordbok
  9. inka

    inka [iŋ´ka äv. iŋ`ka] subst. ~n ~s ORDLED: ink-an
    Svensk ordbok
  10. inkast

    in`kast subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: in--kast-et
    Svensk ordbok