1. instabil

    instabil betyder ’ostadig’.
  2. instabil

    instabil [in´- el. -i´l] adj. ~t ORDLED: in-stab-il
    Svensk ordbok
  3. instabil spricktillväxt

    instabil spricktillväxt, snabb tillväxt av en spricka i ett sprött material vilken leder till ett skenbart momentant brott.
  4. instabilitet

    instabilitet. I beräkningssammanhang uppträder ibland numerisk instabilitet.
  5. instabilitet

    instabilitet. I mekaniken sägs en kropp vara i ett instabilt jämviktsläge om en liten störning, t.ex. en liten stöt, medför att kroppen lämnar jämviktsläget utan att därefter återvända till detta.
  6. gravitationell instabilitet

    gravitationell instabilitet, astrofysikaliskt fenomen som uppträder i flera sammanhang.
  7. Kelvin–Helmholtz instabilitet

    Kelvin–Helmholtz instabilitet , (efter Lord Kelvin och Hermann von Helmholtz), fenomen som uppträder vid gränsytan mellan två vätskor eller gaser av olika densitet vilka strömmar parallellt med olika hastighet under inverkan av gravitationen.
  8. astatisk

    astatisk, fysikalisk term: som saknar (eller har bara obetydlig) tendens att inta ett bestämt läge.
  9. plumban

    plumban, PbH 4, en instabil, gasformig förening.
  10. arsin

    arsin, AsH 3, arseniktrihydrid eller arsenikväte, en mycket giftig, illaluktande, färglös och termiskt instabil gas, kemiskt besläktad med ammoniak.