1. kanon

    kanon är ett tungt vapen som vanligtvis skjuter granater.
  2. kanon

    kanon, typ av hårlock, se kanonlock.
  3. kanon

    kanon, regel(samling), text(er) eller dokument som anses normerande; inom konsten reglerna för människokroppens ideala proportioner.
  4. kanon

    kanon, regel(samling), text(er) eller dokument som anses normerande; i musiken en melodi utformad så att den kan fungera som motstämma till sig själv och utföras som en tvåstämmig eller flerstämmig polyfon sats.
  5. kanon

    kanon, regel(samling), text(er) eller dokument som anses normerande; inom litteraturvetenskapen, i anslutning till det teologiska bruket, de verk som av forskningen tillskrivs en viss författare.
  6. kanon

    kanon, regel(samling), text(er) eller dokument som anses normerande; inom teologi och religionsvetenskap bl.a. om rättssatser antagna i Gamla kyrkan (jämför kanonisk rätt), om de centrala bönerna i nattvardsmässan (jämför kanonbön), om förteckningen över de av kyrkan erkända helgonen (jämför kanonisation), samt om olika religioners samlingar av heliga skrifter (jämför bokreligioner).
  7. kanon

    3kano´n adj., ingen böjning ORDLED: kan-on
    Svensk ordbok
  8. kanon

    1ka´non subst. ~en el. ~, ~er el. ~ ORDLED: kan-on-en
    Svensk ordbok
  9. kanon

    2kano´n subst. ~en ~er ORDLED: kan-on-en
    Svensk ordbok
  10. kanon-

    kano´n- förled ORDLED: kan-on--
    Svensk ordbok