1. kava

    kava, en svagt stimulerande dryck i Polynesien och Melanesien, framställd av en pepparart, kava ( Piper methysticum), vars rötter findelas – tidigare genom tuggning, men numera i mortel – och överhälls med vatten.
  2. kava

    ka`va verb ~de ~t ORDLED: kav-ar SUBST.: kavande, kavning
    Svensk ordbok
  3. Kavad

    Kavad , Qubād, död 531, iransk furste av den sasanidiska dynastin, storkonung 488–496 och 499-531, far till Khusrov I Anushirvan.
  4. kaval

    kaval, herdeflöjt i Balkanländerna och Turkiet.
  5. kavalett

    kavalett (italienska cavalletto ’liten häst’, diminutivform av cavallo ’häst’), en ställning, vanligen midje- till axelhög, försedd med en vridbar platta, på vilken ett skulpturarbete modelleras.
  6. kavalkad

    kavalkad, ursprungligen högtidligt ryttartåg; numera vanligen rapsodisk musik- eller teaterframställning, ofta i jubileumssammanhang, av en eller flera författares/kompositörers produktion, där de mest kända och älskade numren bildar en festlig svit.
  7. Kavaljerskonserterna

    Kavaljerskonserterna, benämning på en serie offentliga konserter med musicerande ståndspersoner som exekutörer, arrangerade på Riddarhuset i Stockholm 1769–70 av Ferdinand Zellbell d.y.
  8. kavaljer

    kavaljer, anhängare till Karl I av England, se kavaljerer.
  9. kavaljer

    kavaljer, inom befästningskonsten detsamma som högverk.
  10. kavaljersflygel

    kavaljersflygel, i första hand benämning på den flygel till Gripsholms slott, som Gustav III lät uppföra 1780 för hovbetjäningen.