1. kemi

    kemi är vetenskapen om olika ämnens egenskaper, om hur de förenar sig med varandra eller bryts ner (kemiska reaktioner) och om hur man tar reda på hur de är uppbyggda (analyserar dem).

  2. Kemi

    Kemi, kommun och stad i Lappland, Finland.

  3. kemi

    kemi´ subst. ~n äv. ~en ORDLED: kem-in
    Svensk ordbok
  4. Kemi träsk

    Kemi träsk, finska Kemijärvi, sjö i Kemi älv, norra Finland; 160 km 2.
  5. Kemi älv

    Kemi älv, finska Kemijoki, älv i norra Finland; medelvattenföring 550 m 3/s, avrinningsområde 51 400 km 2 vid mynningen i norra Bottenviken.
  6. fysikalisk kemi

    fysikalisk kemi, den gren av kemin som behandlar gränsområdet mellan fysik och kemi, bl.a. sambanden mellan ämnens struktur och fysikaliska egenskaper, lagarna för energiomsättning, hastigheter och jämviktslägen för kemiska reaktioner samt teorin för kemisk bindning.
  7. grön kemi

    grön kemi, detsamma som fytokemi.
  8. metallorganisk kemi

    metallorganisk kemi, läran om metall­organiska föreningars kemi, ett vetenskapsområde som bearbetats sedan 1800-talet men vars moderna utveckling började 1952 med upptäckten av ferrocens ”sandwichstruktur”.
  9. topologisk kemi

    topologisk kemi, disciplin inom kemi där molekyler flätas samman i allt mer komplexa strukturer, från långa länkar till invecklade knutar.

  10. organisk kemi

    organisk kemi, kolföreningarnas kemi. Benämningen organisk härrör från tiden före 1850, då man ansåg att de komplicerade föreningarna i den levande (organiska) naturen måste tillkomma under inflytande av ”livskraft”.